Bryt Tystnaden! och andra projekt

På Stödcentrum BEDA stöttade kvinnor varandra på lika villkor - ingen var klient eller patient. Den här uppfattningen, att kvinnorna själva var experter på sexuellt våld, underlättade deras bearbetning och påverkade även omgivningen. Med Bryt tystnaden!, 1999-2002, och flera andra satsningar, i början av 2000-talet, kom föreningen att bidra till ett öppnare samtal kring sexuella övergrepp på alla nivåer i samhället.

Skapande och bearbetning

Kvinnorna testade olika sätt att bearbeta övergreppen som de varit med om. Konstnären Alina Witwitska ledde den skapande stödgruppen i Bildateljén. Bilderna visade de i en utställning på Stadsbiblioteket i Göteborg och på EU-departementet i Brüssel.

I filmen Hemlängtan (The Swedish Film Database) från 2002 bidrog sex kvinnor med varsin berättelse som de filmat själva. Den var med på Göteborg Filmfestival och kom sedan till riksdagen, där den väckte uppmärksamhet för sitt starka innehåll. Inger Grahn och Alina Witwitska som medverkar i filmen bjöds ockå in till SVT:s morgonsoffa för att prata om sina erfarenheter av att bearbeta övergrepp.

I antologin Här bor jag. Kvinnors berättelser om incest, rituella och andra sexuella övergrepp, Nyman Maria som kom 2002 berättade 28 kvinnor i lyrik och prosa om vägen från utsatthet till ett självständigt liv. Boken deltog på Bokmässan 2002, där flera av skribenterna medverkade med uppläsningar. Den finns att låna på bibliotek och på Humlegården. Boken följdes upp med skrivarcirklar, Skriv ut!,

I projektrapporten Att bli synlig. Kvinnor giltiggör erfarenheter av incest, rituella och andra sexuella övergrepp finns mer att läsa om de metoder som kvinnorna undersökte, jourutbildning, sommarläger, helandeceremoni, rosenterapi, skapande dramatik och självförsvar mm. Också den här rapporten finns på Humlegården.

Utbildningar och seminarier

Vad hade vi behövt när vi var barn? Med den frågan och med forskning på området tog kvinnorna fram ett förebyggande skolprogram, som vände sig till lärare och andra som arbetar i skolan.  Det programmet kan du läsa mer om i Bryt Tystnaden! Förebyggande arbete mot sexuella övergrepp på barn, en rapport som visar att vuxna kan skydda barn genom att prata med dem om sexuella övergrepp. Du hittar rapporten på Stödcentrum Humlegården.

Många kvinnor hade upplevt brister i kontakten med vård, omsorg och rättsväsende. Trygg att möta sexuella övergrepp var en utbildning för professionella inom vård, skola, omsorg och rättsväsende.

Samtal på BEDA var en öppen seminarieserie dit BEDA bjöd in akademiker och journalister för samtal under teman som t ex Vad händer när kvinnor berättar? Så uppstod ett ömsesidigt utbyte mellan föreningens medlemmar, opinionsbildare och intresserad allmänhet.

Finansieringen för Stödcentrum BEDA var:

Folkhälsokommitten i Västra Götalandsregionen, Brottsofferfonden, Roks, Göteborgs stad genom Lundby stadsdelsnämnd och Kronprinsessan Margaretas minnesfond. Mycket arbete utförde medlemmarna ideellt.

Dessutom skrevs skönlitteratur, genomfördes projektrapporter och uppsatser.

Skönlitteratur

Nyman, Maria (red) Skriver ut!, Stödcentrum BEDA, 2003 Sju kvinnor som varit utsatta i barndomen gestaltar liv, känslor och tankar i skrivarcirkeln Skriv ut! I det här häftet hittar du ett urval av deras texter.

Nyman, Maria (red) när jag var, Stödcentrum BEDA, Stödcentrum BEDA, 2004 Sex kvinnor arbetar med teman som kampen för närvaron och angelägna möten. I cirkeln Skriv ut! har de utvecklat skrivandet och läsandet. Här publicerar de en del av sitt material.

Projektrapporter

Carlsson, Ninni/Nyman, Maria, Bryt Tystnaden! Projektrapport 1. Förebyggande arbete mot sexuella övergrepp på barn, Stödcentrum BEDA, 2002 Ninni och Maria utvärderar arbetet med ett förebyggande skolprogram. I materialet hittar du intervjuer med både personal och skolbarn. Här finns gott om inspiration och idéer för den som vill arbeta med liknande projekt.

Nyman, Maria, Att bli synlig. Projektrapport 2. Kvinnor giltiggör erfarenheter av incest, rituella och andra sexuella övergrepp, Stödcentrum BEDA, 2003  För många kvinnor var kontakten med andra utsatta på Stödcentrum BEDA livsavgörande. Här berättar de om sina möten med andra kvinnor i föreningen och om hur de tillsammans utvecklat nya stödformer. Rapporten handlar också om föreningens kontakter med andra kvinnojourer, politiker, kulturarbetare, journalister och professionella inom vård, omsorg och rättsväsende.

Uppsatser

Grahn, Inger, Sexuella övergrepp på barn. Varför är det så tyst i skolan?, Inst för specialpedagogik, Umeå Universitet, 1991 Inger, som själv är lärare, reflekterar över varför sexuella övergrepp inte uppmärksammas i skolmiljön. Läs hennes uppsats från 90-talet – vad har hänt på trettio år?

Carlsson, Ninni, När hela jag får finnas, Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs Universitet, 1998 Ninni undersöker hur återhämtningen till efter sexuella övergrepp går till. Hur kan ett socialpedagogiskt förhållningssätt vara ett stöd? Uppsatsen är en förstudie till Ninnis doktorsavhandling Avsljöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp.

Nyman, Maria, Tillåta och förbjuda. Det motstridiga talet om sexuella övergrepp på barn, Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet, 2003 Varför kallar Brottsbalken våldtäkt för samlag? Vilka laddningar finns i det offentliga språket för sexuellt våld

Nyman, Maria, En galge på dörrhandtaget. Makt och motsttånd i rum för incest. Etnologiska institutionen, Göteborgs Universitet, 2004 Maria intervjuar gårdagens barn om deras  upplevelser  i familjer där sexuella övergrepp hörde till vardagslivet. Vad var det som gjorde att att övergreppen kunde pågå i decennier utan att någon stoppade dem?

Allt som Stödcentrum BEDA skapade finns tillgängliga på google och Stödcentrum Humlegården.

På Humlegården finns fler C-uppsatser och masters som har genomförts av studenter från Göteborgs Universitet.